snöstorm och vit tryffel med rom

Varför pratar vi svenskar alltid om vädret??? Vem vi än möter och vem vi än snicksnackar med så ska vi prata om vädret. Se idag på facebook, ungefär 85 % av alla jag känner (eller nej ca 97,3562 %) som skrivit nån status idag har skrivit om snön (inkl. mej själv....). Är inte det ganska märkligt? Varför är vädret så viktigt? Det är ju trots allt nåt som ingen kan påverka. Är det för att det är något vi kan gnälla över utan att såra någons känslor? Det är ju vädergudarna som styr över detta. De vi kan klaga på är meterologerna att de har gjort fel prognos, ja eller att de haft konstiga kläder i senaste tv-sändningen.

Saken är att jag själv är smått besatt av SMHI:s sajt och för att inte tala om vår norska motsvarighet yr.no men det är nån sorts tvångstanke som jag försöker vänja mej av med. Jag kom på mej själv igår att jag inte hört att det skulle bli snökaos förrän en av mina kollegor påpekade det. Som följd slängde jag mej över datorn för att se om detta verkligen stämde.

Är folk i andra länder så här besatta av att prata och kommentera vädrets makter? Jag vet inte. Jag läste för ett tag sen om italienare vad de pratar om när de träffas på gatan. Jo de diskuterar hur magen mår och om vad de har och ska äta osv. Dvs de pratar bara om mat! Men jag har ju svårt att kanske börja prata i fikarummet på morgonen om att man har varit krasslig i magen, jag tror att jag skulle få fika ganska ensam.... Men italienare har ju en sån skön matkultur. I Sverige så lagar vi mat för att vi måste (och laga mat  i många hushåll består av att koka makaroner och steka på en falukorv som består av ca 1,3256% kött), medan i Italien är maten så otrligt viktig. Första lagas maten i 5 timmar och så träffas hela familjen för att avnjuta detta och även det tar en bra stund (till skillnad från här i norr där maten är uppslafsad på 10 min för sedan är det nåt annat som ska göras).

Det känns som att söderut tas saker inte på samma sätt som här. Vi är alltid på väg nånstans så vi hinner aldrig stanna och reflektera utan har alltid nästa sak i sikte. Vi oroar oss över det ena och det tredje istället för att fundera över saker som händer runt oss i denna stund. Oroar vi oss för mycket eller är det bra att vi redan nu ska välja allt från elbolag till hur vi ska ha vår begravning genom dessa vita arkiv?? Skapar inte alla dessa val onödig oro? Alla vill vi vara aktiva och insatta i allt, vi vill alltid få någon typ av bekräftelse att vi har varit duktiga som gjort aktiva val. Puh blir trött bara av att tänka på det.

Nej till nåt roligare nu! Ena halvan av Flickorna Gnugg var och fikade igår. Hon fick med sej en beskyddare till Pierre (Pierre är en liten figur vi skapade en sen natt efter ett parti bordskrocket av bla en champagnekork). Pierre har blivit som en beskyddare i sej till söta Madde och givetvis behöver även Pierre nån som skyddar honom. Så hon fick med sej ett marängspöke som kan ta hand om dom båda.

Visst blir man lite rädd för dom??

Nu är det en vit tryffel med rom smak som är på gång. Lite vintertema tänkte jag när jag gjorde dessa.


Recept:
1 dl grädde
200 gram schysst vit choklad (ej blockchoklad för bövelen!!!!)
2 msk rom
1 krm vaniljpulver
kokos att rulla dem i

Koka grädden i 1 min, rör ner hackad choklad tills den smält. Rör ner rom och vaniljpulver. Låt svalna. Ta upp små bollar och rulla i kokos. Klart!! Så enkelt! Såååå gott....

Bilder kommer i nästa inlägg....